Magsjuka

Jaha... För två veckor sedan ungefär så blev jag upplyst på dagis om att där går magsjuka, men eftersom det inte hände något trodde jag att det liksom var över. Nope! I torsdags kväll började Elliot kräkas och han kräktes och kräktes. Jag tyckte så synd om honom! Han blev jätteledsen i början men efter ett tag så orkade han inte bry sig så mycket mer. Vid 1-tiden låg han helt apatisk och bara ulkade galla. Han var likblek och hade svarta ringar runt ögonen. Det var sista gången den natten som jag hörde honom kräkas men jag var uppe många ggr till för att kolla så han andades.

Köpte vätskeersättning igår och han får det och majsvälling då och då. Han är trött och sover jättemycket och kräks ibland. Mammas stackars älskling...

Mammas andra älskling fick agera modell lite. Jag ska ta foton till julkorten och var tvungen att testa var korten ska tas och framför allt kolla ljuset. Det var alldeles för mörkt så när korten ska tas på riktigt så får nog bygglampan åka fram. Man kan inte göra hur mycket som helst med Photoshop :-D

Mat

Nu har jag var mer förkyld än jag någonsin varit i mitt liv. Inte så att jag ligger döende i några dagar och så är det bra med det, nej då! I två veckor har man varit sådär på gränsen hela tiden. Ont i halsen, hosta, täppt i näsan och snorig om vartannat o.s.v. Jävla dagisbaciller! Det är ju inte bara jag som är sjuk såklart, hela familjen är rätt dålig förutom Elliot som drar hem allt och påbörjar det och mår bättre än vi andra :-)

Detta har lett till att jag var tvungen att avbryta kuren och börja äta igen för jag blev svagare och tröttare för varje dag. Orkade knappt lyfta armarna till slut och då fick det räcka. Så nu äter jag igen och har gått med i GI Viktkoll istället :-) Funkar det inte så kör jag ny kur efter nyår kanske.

Nu väger jag i.a.f. 66 kg och är visserligen inte smal men jag är inte överviktig längre (hurra för mig!) Jag har ju planerat att minst gå ner till 60 så målet är inte superlångt borta nu. Det var värre efter Elliot då jag vägde 84 kg.

Oh, idag blev jag så stolt över Elliot. För första gången i hans liv så åt han middag med MIN mat! Har har tidigare vägrat min mat och äter bara burkmat (förutom på dagis). Idag åt han minsann Korv stroganoff och pasta och när han var klar och vi åt så åt han lite till av plockbitar på korv och pasta. :-) Hade varit så bra om han hade börjat äta min mat, burkmat är sjukt dyrt i längden.

Hinner inte!

Det är så mycket jag vill göra hela tiden! Jag vill fota jämt, jag vill scrappa, jag vill framkalla förstoringar, jag vill, vill, vill! Men jag orkar inte... Hinner inte.... Skulle jag hinna orkar jag inte. På nätterna däremot, då är jag en supermänniska som gör fantastiska tårtor. Helt sjukt, jag drömmer om otroliga tårtkreationer!

Jag pratar aldrig i telefon numera. Willa är visserligen enkel men samtidigt otroligt krävande. Elliot åt var 4:e timme och lekte själv mycket där emellan. Jag kunde t.o.m. ligga på soffan, äta chips och titta på en film HAHA! Jisses... Så bra man hade det! Willa äter, äter, rapar, ska sitta i knät, kan ligga på golvet själv i flera minuter innan man måste leka med henne, sjunga, prata. Sedan sover hon i 15 min och då hinner man bara sätta sig vid datorn så vaknar hon igen och så börjar allt om igen =)

Så jag har inte så mycket tid över och den tid jag har över ägnar jag åt att andas typ.

En ljuvlig natt

Efter flera nätters katastrof så somnade jag igår 22:00 för att vakna 07:00 och kunde ligga och dra mig i mörkret i en kvart :-) Kändes som att vinna något! Helt underbart! Fortfarande svintrött såklart men ändå.

Med vikten går det bra. Inte så fort som jag hade önskat såklart men jag har numera ett normalt BMI och har bara 4 kilo kvar tills jag ska börja med kombinerad kur och börja äta och försöka ta resten ätandes. Har gått ner 11 kg denna omgången. Om jag räknar med förra omgången efter graviditeten med Elliot så har jag gått ner 18 kg!

Just nu känner jag mig relativt nöjd med mig själv och längtar mest till att vara färdig så jag kan köpa nya kläder :-)

Sömn

De senaste veckorna har jag känt att jag behöver mer sömn, mer sammanhängande sömn. Att gå och lägga sig och vila på eftermiddagen går inte alls för då kan jag inte slappna av. Ungarna har sovit lugnt hela nätterna, det är bara Willa som vaknat så förbannat tidigt så S. och jag tänkte börja släcka lite tidigare istället.

Ha!

Det var 4 dagar sedan och varenda kväll och natt sedan dess har det varit ett litet helvete. I natt var det värst! Antingen somnar alla som dom ska men Elliot ska upp tidigt eller så krånglar Willa som fan vid läggningen. I går var det en kombination.

Willa åt och somnade som hon skulle i tid. Vi gick upp och hon vaknar efter en stund och är gnällig. Eftersom hon ätit som en häst så kunde hon ju inte vara hungrig. Men det blev sånt liv på henne så jag fick ta med henne ner och fixa mat. Hon snuttade i sig typ 20 ml och somnade. Tar upp henne igen och lägger henne. Vi släcker lampan och jag blundar i säkert 1 min innan hon börjar yla igen. FPT (Fis på tvären) skulle jag tippa på. Tar med henne ner igen och hon är jätteledsen. Masseren, cyklar med benen, vyssjar o.s.v. Hon lugnar sig efter ett tag och får lite mer mat och äter 20 ml och somnar. Då är klockan nästan 23 och jag är svimfärdig av trötthet och hade i mina fantasier redan sovit i 2 timmar.

Äntligen få sova... Till kl 1:00 då Elliot börjar gråta. Antingen är det en tand eller så är det rumpan. Han har ätit en massa sand på dagis och bajsat sand och får otäcka, svårläkta sår på rumpan som såklart gör ganska ont. Ner med honom och ge en Ipren, upp och kela med honom och lägga honom igen. Allt lugnt! Till kl 3:00 då han börjar gråta igen. Upp och lägga honom till rätta i sängen och nu vet jag att han är proppad med värktabletter så den biten kan jag inte göra något åt. Han smågråter men somnar igen. Till kl 6. Samma procedur igen för jag vill verkligen inte gå upp, jag är trött!

6:45 får jag ge mig och gå upp med honom. Kvickt så inte Willa vaknar av hans tjutande. Väl nere så han får leka är han hur glad som helst. Det är inte jag. Jag har siktet inställt på nästa natt istället och hoppas på mer sammanhängande sömn =)

Piraya

Willa har börjat med grötsmakisar och har fattat vad man gör med det där som mamma stoppar in i munnen. Numera så hugger hon vilt omkring sig som en liten piraya och blir jättearg när gröten är slut och skäller på mig och kastar omkring sin docka. Det kommer nog inte vara några större problem att få henne att äta vanlig mat ;-)

Elliot har börjat möblera om i vardagsrummet. Varför ska man lära sig gå när man enkelt bara tar vad som finns till hand och skjuter det framför sig och tar sig dit man vill på ett säkert och inte så otäckt sätt =)

Han är ju inte heller en hejare på den där med plockmat och att äta själv, därför blev jag mycket stolt när han fick leverpastejsmörgås och yoghurt till mellanmål och han minsann skulle äta mackbitarna alldeles själv. Han bara matade in dom och var inte alls intresserad av yoghurten som brukar vara det man liksom mutar honom med för att han ska äta smörgåsen.

Mina barn förundrar mig varje dag och får mig att känna mig som en bättre människa. Hur skulle annars JAG (jaja, och Stellan...) ha åstakommit så här fantastiska varelser som fyller mig till bristningsgränsen med kärlek.

Mardröm

Lilla fröken väckte mig 5:30 idag. Fast idag blev jag inte så sur för jag hade en mardröm som jag inte kom ur. Jag drömde att det var något skumt och BM konstaterade att jag var gravid i v.15 med en pojke med BF i början av juni.

Jag hade inga symptom mer än att jag tyckte att det luktar sopor utomhus. Ingen mage, ingen växtväxt, inget illamående - ingenting.

Jag klarar inte av abort, speciellt inte i v.15 när man sett en sprallande bebis så jag var skitledsen för nu blev min bantning sabbad och jag kunde jag inte börja jobba som jag tänkt vilket betydde mindre pengar vilket betydde att det inte blev något ev. nytt hus. Samtidigt var jag skitglad över att vara gravid och hoppades att Elliot OCH Willa börjat gå innan sommaren så jag slapp bära tre barn :-D

Usch... Undrar vad S. säger om avhållssamhet? :-D