Det blev tyst.

Någon börjar bli rörlig och gillar att trycka på knappar. Då kan man stänga av ljudet på stereon.
Hon försökte lära sig krypa i två dagar, sedan struntade hon i det och fortsatte rulla runt rummet istället. Jaja, det funkar ju det med. Jag har gett smakisar sedan hon var 4 månader, hon är snart 8 månader, men det har liksom aldrig riktigt gått hem utan välling har varit det bästa, tills för två dagar sedan. Då ska hon bara äta mat och inte ha välling knappt alls.

Elliot börjar bli jättebra på att äta bitar och vi hurrar i tysthet inombords :-D Om vi bara kunde bli av med burkmaten också *suck* Men det kommer väl förhoppningsvis.

Stöld från Meria

Strax före giftermålet:

Killen: Äntligen,jag har väntat så länge nu.
Tjejen: Vill du att jag ska gå?
Killen: Nej,var har du fått det ifrån? Bara tanken får mig att må dåligt.
Tjejen: Älskar du mig?
Killen: Självklart, alla tider på dygnet!
Tjejen: Har du bedragit mig någon gång?
Killen: Nej aldrig! Varför frågar du ens?
Tjejen: Vill du kyssa mig?
Killen: Ja,så fort jag får tillfälle till det.
Tjejen: Skulle du någonsin slå mig?
Killen: Är du galen? Du känner väl mig?
Tjejen: Kan jag lita på dig?
Killen: Ja älskling....
Tjejen: Älskling....

7 år senare:
Läs texten nerifrån och upp...

Februaridag

Vi lämnade Elliot på dagis och sedan gick Willa och jag ut och gick en lång runda i snön. Behövde få lite frisk luft och röra lite på mig fastän jag egentligen inte orkade. Willa sover skitdåligt vilket gör att jag sover dåligt. Tror jag har fått sammanlagt 4-5 timmars sömn i natt. Mellan 2 och 4 så var den t.o.m. sammanhängande! Jag vet inte vad det är med henne, hon snyftar, pruttar och gnyr om vartannat och det är aldrig samma från natt till natt.

Så här ser det ut på rundan i.a.f. Jag längtar till våren!

Och så vill jag ha en ny kamera. Jag älskar systemkameran med alla inställningar men avskyr att släpa på objektiv och har alltid fel objektiv med mig. Funderar på att sälja den men samtidigt kostade den ganska mycket och det är så dåligt andrahandsvärde på den. Hade med den idag men med fel objektiv så jag hade ingen vidvinkel s mobilen tog betydligt bättre bilder.

Nu är jag som en liten isklump och ska försöka få upp värmen innan det är dags att hämta Elliot igen :-)

Vad hände?

Igår deklarerade jag för min man att nu får det vara slut på allt snask, gräddigt och sött. Okej med lite McDonalds då och då, men det räcker. Vi har varit sjuka mycket under vintern och kroppen har skrikit efter onyttigheter och vi har gjort den till lags.

Sedan åkte vi och handlade, och jag vet inte riktigt vad som gick fel men när vi kom hem hade det slunkit med kex, semlor, chips och choklad bl.a. och sedan åkte S. och köpte middag på McDonalds.

Alla hjärtans dag

Elliot opererades ju i torsdags och i fredags var han ganska okej. I lördags däremot vaknade han blek, trött och hade ont i halsen och ville knappt dricka nåt. Det lilla han fick i sig gick sakta, sakta. Han hade 38,3 i feber så jag ringde ÖNH som skickade oss till akuten.

Där konstaterades en infektion så det blev penicillin. Apoteken hade stängt så vi fick 3 doser där i pulverform som skulle blandas i vatten. Där skulle han ha i sig 7 ml. Det låter kanske inte mycket med det är enorma mängder för en liten barnmun. Sprutan man använder tar dessutom bara 5 ml så det fick göras två ggr i stöten. Stackars barn...

I går hämtade S. ut den riktiga Kåvepeninen och då fick vi med fruktsmak och starkare så han behöver bara ta 3 ml så det är lite enklare. Försöker göra det snabbt men det är inte lätt ändå.

Lägga honom halvsittande, hålla fast två viftande armar och försöka få in sprutan i munnen när huvudet flänger fram och tillbaka och spruta in i kinden och snabbt sätta honom upp och in med nappen som tröst. Bläh...

Älskade unge!

Elliot opererades igår.
Var helt förstörd dagen innan, grät ut ordentligt i duschen och skärpte mig på morgonen men bröt ihop när Stellan gick iväg med honom till sövningen. Fan, man var stentuff förr men sedan man fick barn är jag som en blöt disktrasa.

Elliot fick inget lugnande utan de försökte sätta nål i armen direkt vilket inte gick, inte handen heller så det blev mask. Operationen tog 1 timme sedan kom han till uppvaket. Det är bra om de sover så länge som möjigt - alltså vaknade Elliot direkt.

Ögonen var helt tomma och han var lealös men det hindrade honom inte från att vifta och försöka ta sig någon annanstans. Han viftade, vrålade och grät och blodet skvätte. Jag fick ta på mig en operationsrock och hoppade upp i sängen och höll honom. Lyckades lugna honom och han somnade sittande dubbelvikt med huvudet i mitt knä och där sov han i nån timme till.

Det är tydligen väldigt obehagligt för dom när dom vaknar så tidigt. Kroppen är vaken men hjärnan sover och hela världen snurrar. Det är bara att hålla fast och låta skrika. Som tur är så är han så liten och inte så stark. Sedan vaknade han och var sig själv igen :-)



Alla hade hela tiden sagt att vi skulle komma hem på eftermiddagen. På informationspappret likaså. När sedan en sköterska från barnavd. hämtade oss så sa hon "ja, så kommer ni hem imorgon". Va?! Jo, då ska barn under 3 år stanna över natten, det är deras (egna, påhittade) regler som ingen upplyst oss om. ÖNH-läkaren kom och han hade inte heller en susning om reglerna och sa att vi får se hur han mår i eftermiddag.

Upp på avdelningen (underbar utsikt över halva stan och havet) och allt var rätt okej. Elliot piggnade till snabbt efter han hade kräkt upp allt blod han svalt och börjat äta igen, men blev grymt rastlös. Han kunde inte vara på golvet för där var svinkallt och att leka med bilar och kolla i böcker i sängen förlorar snabbt sin tjusning.

Vi blev tack-o-lov utskrivna vid 16-tiden med nogranna instruktioner om vad vi ska ringa och göra om han börjar blöda och bla, bla, bla. Skönt att vara hemma och vi somnade tidigt allihop :-)

En rolig sak som hände ner på uppvaket var att jag satt och pillade med mobilen. Då kom det en sköterska framrusande och sa att jag fick abslout inte ha på telefonen! Jag sa lugnande att den var på flygplansläget men det fattade hon inte alls och stirrade upp sig och sa att det kunde gå förbi en hjärtpatient med pacemaker och radiovågorna kunde döda honom. Jag orkade inte tjaffsa och stängde snällt av telefonen. Orkade inte förklara vad flygplansläge var för något och att mobiltelefoner inte kan döda hjärtpatienter :-D

Tragedier

WTF!

Varenda dag är det sån här skit i tidningarna. Mord, våldtäkt, barnmisshandel, djurplågeri, tragedi. Jag vill läsa glada nyheter! Jag vill inte läsa om fasansfulla tragedier som jag inte kan eller vill förstå. Och folk tycker det är konstigt att man läser skvallertidningar. Där förekommer ju såklart också tragedier men oftast är det värsta som händer en skilsmässa, och mest är det romansrykten och födda bebisar. Sånt blir man betydligt gladare av.

Jag vet att det finns glada nyheter också i Aftonbladet t.ex. men de ligger aldrig på löpet och skrivs aldrig med enorma rubriker.

Sömn

Jag har alltid älskat att sova. När jag var yngre och inte hade något att göra så kunde jag gå och lägga mig ett tag för sova är så skönt! Sedan har jag alltid varit välsignad med att ha bra arbeten där jag inte behövt gå upp så tidigt, speciellt mitt nuvarande jobb (som jag inte besökt på 2 ½ år), där börjar jag 13:55 så det är inget stress på morgnarna direkt.

Visst fattade jag att det skulle bli annorlunda med sömnen när man fick barn men jag var nog inte beredd på omfattning av det. Det började redan när jag var gravid med Elliot och fick sömnproblem. Kunde plötsligt bli klarvaken mitt i natten och sedan började man ju få ont överallt så då kunde man inte sova på nätterna för det. Men man kunde alltid ta igen lite sömn.

Det gick inte direkt efter det :-D En av mina fördelar är att jag nästan alltid kan somna på stört. Så fort jag blundar så glider jag iväg. Kanske beror det på mina drömställen jag har. Mitt vanligaste ställe jag tänker på innan jag somnar är en strand. Jag känner den varma sanden mellan tårna, hör vågorna slå mot stranden, känner den svaga brisen, dofterna, solens värme... Ibland går jag åt vänster. Där är palmer och djungel. Ibland går jag åt höger, där är strandbaren och där sitter Stellan och väntar på mig med en paraplydrink. Vi kysser varandra och allt är avslappnat och mysigt. ZZzzzz....

Så själva somnandet har jag inte problem med. Det är det ständiga vaknandet! Jag känner mig aldrig utvilad. Aldrig. Oftast vaknar jag mellan 1-4 ggr/natt av en eller två ungarn som gnyr, är ledsna, har ont någonstans vill ha nappen o.s.v. Skulle jag mot förmodan inte vakna på natten så ska Willa upp vid 6 varje morgon.

Värst är ändå när man är sjuk och inte kan vila alls. Man skulle behöva sova länge, spendera dagar i sängen, sova middag men det är sånt jag kan få drömma om i några år till i.a.f. :-)

Klippning

Elliot behöver klippa sig. Håret står åt alla håll. Det är lätt åtgärdat. Eller lätt och lätt, man får låta honom bada och distrahera honom med badleksaker och snabbt som attan klippa honom och inte låta håret falla på honom för märker han det så får man inte röra honom sedan :-D Förhoppningsvis så är både barn och mamma hela och rena efter den proceduren och har både öron och fingrar i behåll.

Jag behöver också klippa mig. Jättemycket. Inte alls lika lätt åtgärdat. Vi har saker inplanerad hela tiden som vi ständigt får skjuta upp p.g.a. sjukdom och man vet aldrig när Stellan behöver jobba över eller göra något annat. Då är det inte enkelt att boka klipptid, speciellt inte eftersom den tjejen jag vill ha inte jobbar alltid. Förra klipptiden ändrades nog 3 ggr innan jag kom iväg.

Jag får stå ut i några veckor till så har förhoppningsvis allt lugnat ner sig :-)

Tvättdag

Såg en tråd på Familjeliv där det frågades om man hade en speciell tvättdag i veckan. Haha! Här är alla dagar tvättdagar. De dagar man hoppar över tar man igen sedan då man tvättar 2-3 maskiner istället :-D

Jag fattar inte riktigt hur man gjorde förr då man bodde i lägenhet. Okej, man hade inte barn då men ändå, det är ju så mycket annat som ska tvättas - sängkläder, handdukar, mina kläder, hans kläder - och det är ju bara veckotvätten. Sedan kommer ju specialgrejerna som badrumsmattan, gardiner o.s.v. Och så nu barnkläder. Det måste ju ha varit massor av släpande med tvätt upp och ner i hissen/trapporna!

Och då vill jag inte ens tänka på kräkperioder nu, då går maskinen 2 ggr/dag. Hur gör man då när man bor i lägenhet och måste boka tvättid? Urk... Nä, egen tvättmskin och torktumlare är en lyx som jag aldrig kommer att släppa igen.

Status - Sjuka

Vi är jättesjuka allihop. Stellan har bihåleinflammation och käkar massor av penicillin men det verkar segt att bli av med ändå. Jag blir mer och mer förkyld och har sprängande huvudvärk och hostar, ungarna har feber och snorar och hostar. Stellan ska väl börja jobba igen imorgon, då kommer jag lagom att bli dödssjuk och får lik förbannat ta hand om två sjuka barn själv.

Det som ändå är värst är att Elliot ska opereras om 1½ vecka och då var kravet att han inte ska ha feber eller grönt snor. Så det blir inte en dagisdag för honom förrän efter operationen. Han har ju jättedåligt immunförsvar och drar på sig allt han kommer i kontakt med. Och för de som inte vet det så ska han minska mandlarna, ta bort polyp bakom näsan och få rör i öronen.

Han äter ju inte vanlig mat och nu inte heller puré. Han kräks direkt. Så nu lever han på Proviva fruktdrycker och välling. Det blir man inte fet på kan jag meddela :-(. Han är också täppt i näsan jämt och snarkar jättemycket så han ibland får andningsuppehåll. Det är väl också en bidragande orsak till att det är jobbigt att äta. Sedan hör han knappt något. Hans lilla tal har helt gått tillbaka och vi märker ju att han inte hör något vilket troligen beror på vätska bakom trumhinnorna orsakat av alla förkylningar.

Så det är inte lätt nu.

Emelie efterlyste info om mamma och där är det faktiskt ganska bra. Vi städade hennes lägenhet innan hon kom hem från sjukhuset SOM TUR ÄR. Annars hade det aldrig blivit gjort. Och hon har hemtjänst som städar åt henne två ggr/månad. Jag vet inte hur de skulle ha reagerat om de sett hur hon hade det. Vi fick köpa en dammsugare åt henne också för det hade hon ingen :-D Hon bjöd t.o.m. in sin granne häromdagen så nu finns där nog inget att skämmas för :-) Kroppsligt så mår hon bättre men är orkeslös och så äter hon bara skitmat.