Vardag

Jag har sagt det förr och jag säger det igen - ensamstående föräldrar är hjältar!

Stellan är inte hemma idag så jag får klara mig själv. Det märks tydligt att man är själv när man har två barn. Willa skulle äta från det att hon gick upp vid 8 till 13:00 ungefär då hon somnade. Då hann jag slänga i Elliot sin middag och så kunde han också sova middag och lugnet la sig över huset.

Elliot vaknade igen men Willa sov fortfarande så det var luuugnt. Pratade med syrran i telefon och hann nästan slappna av lite när Elliot började gnälla. Det var dags för hans fruktstund. Där efter vaknar Willa och Elliot fortsätter att gnälla, han var fortfarande hungrig och det var dags att ge honom middag som jag börjar förbereda.

Då börjar Willa skrika. Samtidigt börjar Elliot gråta men eftersom Willa skriker så hon tappar andan och Elliot böra storgråter så får jag prioritera Willa och matar henne istället (samtidigt som Elliot då fortsätter att storgråta). I hennes rap-paus får jag fortsätta med Elliots mat så han får i sig mat. Då har ju Willa fått i sig något sånär mycket och smågråter bara för hon vill ju ha mer.

När alla fått mat och lugnat ner sig så är det blöjbyte för båda och mer mat till Willa vilket Elliot inte gillar för han vill ju sitta i mitt knä och han blänger lite på henne och förstår inte varför den där lilla varelsen ska få så mycket mat jämt. Så han börjar gnälla och böla och jag kan inte mata Willa när han håller på och klättrar på mig så hon börjar gråta igen.

Ja... Så håller dagen på liksom :-D Och folk undrar varför man inte hinner träffas eller knappt ens prata i telefon. Jag är glad om jag hinner äta något!