Förkylning

Elliot har fått sin sjuttielfte förkylning sedan han började dagis och febern kan man ju dämpa med Alvedon, att han har dålig matlust är ju inte mycket att göra åt, man får bara vara glad att han får i sig något alls. Men detta snorande och slemmande är så hemskt! Näsan rinner i ett och när han ligger ner rinner det ner i halsen vilket får honom att hosta vilket får honom att kräkas.

Så två timmar efter att han somnade igår började han hosta och då var det bara att rusa in och slita upp honom ur sängen så han slapp att spy ner den. Såklart är det ju inte roligt att kräkas så då blir han helt förtvivlad och gråter jättemycket vilket gör att han slemmar ännu mer vilket... Jepp, får honom att kräkas mer. Så det är bara att krama och vyssja kräkisen och försöka lugna ner honom.

Han är så hes också så han får inte fram något utan man ser bara hur munnen rör sig och han försöker berätta precis hur hemskt läget är för honom nu samtidigt som tårarna sprutar. Stackars mammas lilla bebis... Det var rätt skönt att duscha sedan när han hade lugnat ner sig för kräket luktar ju inte hallon direkt ;-)

Osocial

Jag går på Cambridge nu och det går ganska bra. Jag tar en dag i taget och varje eftermiddag vill jag nästan ge upp men så kommer kvällen och allt är bra igen. Började med kombinerad kur 1 vecka och nu har jag gått på ren kur i en vecka. Vågen går nedåt, inte fullt så fort som jag hade hoppats på, men det går nedåt :-) Så här "lite" som jag väger nu har jag inte vägt på flera år och då är det ändå 15 kg kvar *suck*

Jag måste hålla ut för nu ska fläsket bort! Det har tagit mig 8 år att lägga på mig, då kan jag lägga några veckor på att få bort det. Men varje dag planerar jag allt jag ska laga och äta när jag väl ska äta igen :-)

Det mest tråkiga är väl, förutom att jag inte får äta, att jag är väldigt osocial nu. Men jag klarar inte att fika med ett glas vatten när jag ser alla bullar, kakor, pajer och denna kaffedoft. Nej, det här med att vikten ska ner är skitviktigt för mig och då får jag offra lite annat som mat och umgänge sålänge.

Sömntutor

I morse när vi skulle upp vid 8 så skulle jag gå in för att väcka Elliot. Då låg han så här och snarkade :-D Jag gav honom en kvart till sedan fick jag gå upp och väcka honom, annars hinner han inte äta innan dagis.

Idag var det dagisfotografering. Får väl se om några veckor hur det blev. Eftersom jag fotar en del själv (när jag hinner och orkar) och vet hur jag vill ha det så misstänker jag att jag inte alls kommer att vara nöjd.

Och igår tog han sina första steg!! Inte speciellt medvetet men ändå! Han var lite upprörd när jag lämnade honom på dagis som vanligt och jag hade precis tagit på honom regnkläderna och ställde honom en bit ifrån mig och han bara gick tillbaka till mig. Jag blev alldeles paff :-D Pappa lyckades få honom att ta ett steg själv hemma sedan. Han har en bit kvar men det går framåt :-)

På tal om att sova, Willa ligger så här just nu i soffan. Hon har en liten sömnpaus innan sista matningen för dagen och sedan sover hon förhoppningsvis hela natten fast troligen så vill hon ha mat igen vid 4-5 i natt.

Hon växer som ogräs! Så gott som allt 62/68 har jag fått lägga undan och plocka fram Elliots 74/80. På bilden har hon en 68-body (som hon fått av söta Åsa) och den är ju lång i ärmarna men hon är längre i överkroppen och ganska... *host* rund om midjan, så den varar inte länge till den heller. Jisses, hon är inte ens 3 månader :-D