Jag vet inte hur många ggr jag har fått den fråga den senaste tiden och den lär väl komma några ggr till :-) Om mindre än två veckor ska jag tillbaka och jag vet faktiskt inte hur det känns. De senaste månadernas panik var mest över körkortet känner jag nu när det är över. Det är helt obeskrivligt att bara kunna ta bilen och åka. Vilken frihet! Men det här med jobbet känner jag inte så mycket av ännu.
Det är värre det här med att lämna bort ungarna. Jag håller på att skola in Willa och jag trodde verkligen att det skulle vara lite mindre känslosamt än när jag skolade in Elliot och bölade varje dag i flera veckor. Okej, jo, det är mindre känslosamt men ändå ledsamt och roligt på samma gång. Hon kommer att ha kanonkul där! Men jag har haft henne nära mig konstant i 14 månader och snart kommer vi att vara åtskiljda. Det är hemskt! Men jag försöker att inte tänka på det för tårarna bara trillar :-)
Inskolningen gå
r bra hittills för henne. Det är värre med Elliot som blir lite förvirrad av att jag plötsligt hänger i en miljö där jag inte brukar vara så han är som ett jättemammigt plåster på mig.
2 kommentarer:
14 månader! Hur sjutton har hon hunnit bli 14 månader?!?
Hon ser ju i alla fall ut att trivas. :)
Det är ju som sagt värst för dig, men det fixar du.
Vad skönt att inskolningen går bra, men förstår de dubbla känslorna. Tänker på er idag.. KRAM
Skicka en kommentar