"Hemma"

Första arbetsveckan avklarad och det har känts betydligt bättre än förväntat. Lite oväntad turbulens men det ordnar sig nog. Vad som förvånar mig mest var att jag glatt slängde mig runt halsen på en del människor och jag märkte att jobbet var en sak som jag inte ens har vetat att jag saknat. Det kändes lite som att komma hem. Och det har gått kanon för ungarna på dagis. Nätterna har varit värre eftersom Willa har varit/är orolig och gnäller, gråter och slänger sig i sin säng så det har inte blivit så mycket sömn. That's life :)

Bläh

Jag trodde jag skulle vilja dra hela Elliot-historien när jag fick tid/ork men jag varken vill eller orkar. Det är så deprimerande alltihop så jag vill bara lägga det bakom mig.

Men kort sagt så ramlade Elliot igen och slog i huvudet och höll på att dö för andra gången på fyra månader. Föräldrar kan nog nästan försöka sätta sig in i fasan och skräcken i att nästan förlora sitt barn. Efter ett dygn på intensiven och två på barnavdelningen så fick vi åka hem och han är satt på epilepsimedicin för säkerhets skull. Medicinen gör hon speedad och glad på dagarna och orolig och ledsen på nätterna så det har inte blivit så mycket sömn. Och om två dagar börjar jag jobba... Jippi... Men de långa dagarna på dagis kommer förhoppningsvis trötta ut ungarna såpass mycket att de faktiskt sover på nätterna.

Det lite roligare i livet som vi stenhårt håller fast vid nu är att vi har varit på visning på ett exakt likadant hus som vi vill bygga. Skitfint såklart, så nu håller vi på att deala ihop ett bra kontrakt med husfirman.

Sktitråkigt inlägg men mitt liv är inte roligare än så här just nu :-)

På sjukhuset

I onsdags så ramlade Elliot och slog i huvudet igen. Trodde inte att det var så farligt men det blev att vi hittade honom helt borta och vi fick kasta in honom i bilen och jag fick köra rally genom stan mot akuten. Lång historia men vi får antagligen komma hem imorgon igen.