Varför har man en längtan efter att reproducera sig utan att ha en tanke på hur mycket oro och smärta det orsakar?
Igår spenderade jag och Elliot 3,5 timme på barnakuten.
Han har haft feber sedan i fredags men den har hållits i schack med piller men igår så steg febern bara trots piller och när han låg blek, matt och utslagen på soffan och skakade med nästan 40 graders feber så ringde jag akuten och åkte in.
Han var rätt borta och hade 40,7 grader när vi kom in. Det togs massor av tester, han fick mer piller och sedan var det bara att vänta. Varenda gång det händer något med honom är jag numera beredd på att han ska dö vilket får mig att dö varje gång han mår dåligt.
Testerna visade som tur var inte på någonting så han har en elak virusinfektion som det bara är att vänta ut. Jag var så jävla glad när vi fick åka hem! Jag körde fort fort, dansade i bilen och sjöng och njöt av solnedgången.
Nu sover han i soffan bredvid mig efter 1½ glas mjölk. Det är mer än han fått i sig på flera dagar. Just nu är jag på ett bra ställe :-)